Logga in

Är högkänslighet en kameleont

Tomas Videgård, Doktor i psykologi och respondent

”Jag blev imponerad av hur du lyckas väva ihop personliga upplevelser, analys av hur rehabiliteringsbyråkratin fungerar (eller inte fungerar) och ge ansikte åt HK (här avses högkänslighet).

Du skapar en helhet som jag hoppas kommer att påverka utredare och beslutsfattare. Det finns en ton av värme och allvar och beslutsamhet som genomsyrar texten. Det viktiga är att du lyckas föra fram betydelsen av HK (högkänslighet) och hur rehabiliteringen så ofta brister.

Spännande avslappningstekniker, meditationer etc. Du presenterar flera övningar jag ska testa både på mig själv och kanske på patienter när det kan vara läge.

Hoppas boken träffar både beslutsfattare, forskare, terapeuter och högkänsliga personer”.

En av respondenterna

”Jag vill gratulera dig till en fantastiskt bra och välskriven bok. Kan bara hålla med T. Videgård och man kan likna den med en doktorsavhandling som P. Liukkonen nämnde.

Du måste ha gjort massor med research och smalat material i åratal. Jag kände verkligen igen mig i boken, så pass att jag var tvungen att lägga den åt sidan ett tag.

Det har varit så energidränerande på jobbet efter jag blev uppsagd och var tvungen att jobba på uppsägningstiden, att jag helt enkelt inte orkat läsa.

Jag har nu läst din bok och har också börjat med lättare meditations övningar. Har du funderat på att starta nya kursera? Jag ska verkligen rekommendera boken till alla som jag känner”.

Göran Boll, är grundare av MediYoga

”Ingrid har skrivit en väldigt komplett, viktig bok, den är lättläst samtidigt som den går på djupet in i ämnet och tillför en intressant dimension till utbrändhetsbegreppet, som högkänsliga är extra känsliga för. Att vara ”känslig” låter fint, att vara högkänslig är ingen lätt match. Tvärtom! Som Ingrid säger på ett ställe i boken:

I de flesta fall förenade vi i utmattningsproblematik, svårighet att hitta rätt på arbetsmarknaden och en känsla av utanförskap.

Jag har haft stor behållning av den gedigna sammanställningen som Ingrid åstadkommit med denna bok”.

Paula Liukkonen, Ekonomie doktor och docent i företagsekonomi

”Har läst med kritiska föräggarens layout ögon och jobbet håller. Bra gjort. Jag tycker din egen röst, den hörs och den är så rätt i en bok som denna. Studien är på doktorsavhandlingsnivå”.

Paula Liukkon,
Ekonomie doktor och docent i företagsekonomi från Stockholms universitet och docent i miljöekonomi på Tammerfors tekniska universitet.

Med studien/boken vill jag verka för en mer lyckad rehabilitering i samband med sjukfrånvaro för både medarbetare, arbetsgivare och samhälle genom:

  • att utmattningssyndrom ska klassas som medicinsk diagnos i vissa fall
  • att det tas hänsyn till befintlig forskning om kraven på återhämtning vid symtombaserade diagnoser
  • att motverka felaktiga attityder om symtombaserade diagnoser som drabbar flest kvinnor.
  • att verka för att stärka den sjukförsäkrades integritet och rättighet till opartiskt stöd och ekonomi vid uppsägning under sjukskrivning
  • att verka för ett positivt synsätt som bejakar hela människan som inkluderar känslolivet som en viktig och stor del av att vara människa.

Bakgrunden till studien är att jag fick kunskap om personlighetsdraget högkänslighet (HSP) blev jag nyfiken på sambandet mellan utmattning, svår stress och högkänsligheten. Jag märkte i mitt arbete som friskvårdskonsult att det tycktes finnas ett samband. Jag hade turen att få bolla mina tankar med Paula Liukkonen (bland annat ekonomie doktor och docent i företagsekonomi) som är väl insatt i sjukfrånvaroproblematiken.

Insamling av material tog ett par år och jag hade turen att finna respondenter som var mig främmande eller annars yligt bekant. De visade mig tillit och trodde på mitt arbete som gick i tryck år 2019.

Jag valde att inkludera en då uppdaterade version av ”En kurs i praktisk stresshantering” (år 2016) som i dag återfinns på friskvårdaportalen uppdaterad med nya erfarenheter som förankrats i kunskap.

Den kommer att delas antingen via podcasten eller inne på Friskvårdaportalen framöver. Just nu överväger jag att skriva en uppdatering då nya insikter inkommit sedan år 2019 gällande orsaker.

Det är glädjande att forskningsstudien blivit till talbok via MTM (MYNDIGHETEN FÖR TILLGÄNGLIGA MEDIER).

Vid frågor angående upphovsrätten för denna kontakta ALIS (Administration av Litterära rättigheter i Sverige).

En kurs i praktisk stresshantering

Under ett antal år samlade jag kunskap och vetenskap för att väva ihop med mina egna erfarenheter av stresshantering.

Jag upptäckte i mitt arbete som friskvårdare att det fanns ett behov av enkla, praktiska och pedagogiska tänk och metoder att använda i förebyggande syfte eller i stundens hetta när stressvågen sköljer över oss. Det resulterade i kurslitteraturen ”En kurs i praktisk stresshantering (år 2015)”. Kursen fick fint mottagande av stressade kunder som gick kurs hos mig och på företagsuppdrag.

 Jag funderade länge över användning av begreppet praktisk stresshantering, innan boken blev till. Då, 2015 när boken gick i tryck fann jag mig ensam om begreppet efter ett grundliga sökningar på internet. Det gjorde mig tveksam först, skulle kunder förstå vad jag menade? I dag tycks begreppet fått spridning och det är i så fall fint att ha bidragit som inspiration till att fler förstår hur viktigt det är att praktisera stresshantering för att nå resultat.

Termen uttrycker väldigt väl vad stresshantering handlar om: att praktisera tekniker och tänk innan (förebyggande) eller under ett stresspåslag. Det kan vara panikångest, fobi, dubbelslag i hjärtat, högt blodtryck med mera. Att uppleva vad teknikerna och tankesätten gör för dig i stunden som du sedan kan förankra i kunskap – det är praktisk stresshantering.